Önskningar inför 2017

Det nya året bär med sig en del spännande saker för ME/CFS-sjuka. Här är ME-patientens förhoppningar inför 2017.

2017 ska bli spännande. I oktober är den stora, multicenterstudien på rituximab vid ME/CFS färdig och vi får förmodligen se preliminära resultat innan året är slut. På våren kommer resultaten av studien på cyklofosfamid. Förhoppningsvis blir de lika bra eller nästan lika bra som de vi sett hittills och öppnar upp för immunmodulerande behandling.

För egen del har jag samma önskan som alla andra med ME/CFS — att jag inte ska krascha, det vill säga bli permanent försämrad, i år. Som jag blev 2004, 2007 och 2012. Att jag får hjälp att må lite bättre i stället, att det får gå åt andra hållet.

För samhällets del hoppas jag att fler läkare kommer att börja lyssna på sina patienter. Att skyttegravskriget mellan skeptiker, forskare och alternativmedicinare slutar peppra hål i de sjuka som hamnat i korselden. Att nyfikenheten återvänder till medicinen, till vårdcentralerna. Att respekten för vetenskapen i högre grad börjar innebära respekt för allt som vi faktiskt inte vet. Att människors upplevelser ses som viktiga ledtrådar. Att slutsatserna att allt som inte kan mätas med tre-fyra tester är psykosomatiskt utmanas. Att vi kommer längre ifrån den gamla kronikervården och tar sikte på något mer värdigt. Att sjukförsäkringen utformas efter insikten att det är sjuka människors kroppar det är fel på, inte deras motivation.

Sist men inte minst önskar jag att fler människor inser att ja, det finns miljoner människor här i världen som är svårt sjuka men som inte får någon hjälp. Att vi finns även i Sverige. Att fler hjälps åt för att lösa problemet. Eller som den nyligen bortgångne Leonard Cohen sjunger:

”May the lights in the Land of Plenty shine on the truth some day.”

 

Gott nytt år!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.