Litet för dig, stort för mig

En sak som kan vara svår för friska människor att förstå är hur mycket små detaljer kan påverka någon som är kroniskt sjuk. Vi kämpar ständigt med att hålla någon slags balans. Minsta grej kan sätta den helt ur spel.

Som planering. Ändrade tider gör att jag måste planera om min medicinering. Gabapentin, som gör att jag klarar intryck bättre, tar två timmar på sig att funka och fungerar sedan i tre timmar. Ändras saker i sista minuten kan det hända att jag har tagit den för tidigt eller för sent och då måste jag anting ställa in eller stå ut med värre försämring efteråt. Ska jag stå upp eller gå behöver jag ha ordning på pulsen först. Det tar minst en timme att få den medicinen att fungera, ibland uppåt tre timmar. Annars är jag uppe med 130 i puls och kraschar efteråt. Att behöva stå upp längre än planerat eller lyfta något tungt kan få konsekvenser i flera dagar.

Sömn. Om någon väcker mig, och det behövs inte mycket för att väcka mig, klockan två på natten somnar jag sällan om förrän vid sex-sju på morgonen. Och ibland inte alls. En sömnlös natt kan vara tuff för friska människor. För mig är det mer katastrof, det kan förstöra flera dagar.

Samma sak med höga ljud. Om du råkar sätta på stereon på högsta volym i närheten av mig tar det ifrån mig kanske en timme av den aktiva tid jag orkar med den dagen. Bråk och irritation kan ta en hel dags energi och ställa till pulsen så att jag inte kommer upp dagen efter.

Det här är svårt för andra att förstå och det kan vara trixigt socialt. Dessutom känner man sig krånglig. Och struntar kanske i sina begränsningar, tar krascher och försämringar för att inte vara den som ställer till problem.

Små saker för dig, stora för mig. Att ha människor omkring mig som förstår det gör mitt liv väldigt mycket enklare att leva.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.