Läkare som inte ”tror” på ME

Många läkare säger att de inte ”tror” på ME och därför inte vill hjälpa patienten. Hur länge kan man välja att inte tro på något som redan är bevisat?

En person med ME-diagnos skrev så här:

”Jag bytte VC och hamnade hos en läkare som inte tror på sjukdomen. Hen har klargjort att hen inte kommer att hjälpa mig…”

Det här är väldigt vanligt. De flesta av oss har en eller flera gånger stött på en läkare, och ibland även annan vårdpersonal, som säger att de inte ”tror” på vår sjukdom och därmed inte tänker hjälpa oss. Alls.

Man kan fråga sig vad de inte tror på.

Självklart ska diskussionen inom den medicinska världen vara öppen och fri. Läkare får gärna anse att ME inte är en väl avgränsad diagnos. Att kriterierna borde vara striktare eller mer inkluderande. De kan tro att det finns undergrupper. De kan tro på diverse orsaker och triggers. Men när en läkare väljer att inte tro på att en sjukdom vars existens forskningen redan har avgjort — då ligger bevisbördan på läkaren. Inte, som det i princip alltid blir i praktiken, på patienten.

Oftast spelar det ingen roll vilka argument man har eller vilka studier man tar med. Läkare som har bestämt sig är sällan intresserade. Flera som jag pratat med medger villigt att de i princip inte har läst några studier om sjukdomen men är ändå säkra på sin sak.

Kan en läkare välja att ”tro” på vad som helst? Kan hen vägra behandla en cancerpatient för att hen inte ”tror” på cancer? Knappast. Läkare måste hålla sig till vetenskap och beprövad erfarenhet. Den som på felaktiga grunder vägrar att hjälpa en patient bryter mot både läkareden och ett flertal av Läkarförbundets etiska regler. Frågan är om det ens är lagligt. En sådan läkare borde anmälas till sin chef, till patientnämnden och IVO.

Så länge det inte är bevisat får man tro vad man vill. Men när det gäller ME är den tiden över sedan länge. Att man inte är påläst är inte en giltig anledning att vägra göra sitt jobb.

En kommentar Lägg till

  1. Elisabeth Östlund skriver:

    Din text är ”pricken över i:et” Tack!

    Skälet att jag bytte till privat Vc var bemötande av läkare, manliga som kvinnliga. Några av kommentarerna var:
    – ”Det sitter mellan öronen!”
    – ”Denna skala visar att du börjar bli psykiskt sjuk!” (Enligt referensvärde inte psykiskt sjuk!)
    – ”trött är väl alla!!”
    – ” Lite krämpor har väl alla? -Jag med! (Läkaren!)
    – ” Den här sjukdomen finns inte, du saknar initiativförmåga!”
    Var några, finns fler! ALLA var stafettläkare!!!
    Idag bra bemötande och jag blir trodd på, av fast läkare på privatmottagning!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.